Suck, jo det var ett tag sedan.. Nu jobbar jag heltid över sommaren i Älvsby församling. Kyrkan och samhället firar 200 års-jubileum, och nu har vi öppnat ett jubileumscafé i fd. konstgården. Numer heter den Johannesgården, efter Johannes Nygren, pastoratets förste kyrkoherde. Caféet är öppet Tisdag-Lördag kl. 14-20 fram till 27/7. Det finns också möjlighet till guidade turer i kyrkan, och kyrkmalmen. Annars är det bra med mig. Åter firade vi midsommar med att campa i stugan. Lite fiske hann jag med, men det blev ingen fångst. Senare under hösten har jag och mina söner planerat in en fiskehelg i Kronogård. Vi ses och hörs.. jag hoppas så många som möjligt kommer och besöker oss i caféet eller någon annanstans.. Lev och må. låt Guds ande vaka över oss.. Kram..  

Det finns de som säger att det "bara" var en hund eller katt eller något annat djur.. men det är inte "bara" något.. Det är ett liv som vår Gud har skapat. I morse dog våran gula undulat, som bar namnet Nicko. Må han nu vila i frid, någonstans..  Vi vet väl egentligen inte hur gammal han blev, men han fanns hos oss i 7 år. Få se hur länge man vänder blicken mot hans plats och förväntas se honom sitta på sin pinne eller gunga, bara för att upptäcka att han inte längre finns där.. Annars under dagen har vi firat Sveriges nationaldag, så också här i Älvsbyn. Det blev ett stämmningsfullt firande med celebert besök av Anna-Lotta Larsson, som även senare på kvällen kommer att ge en konsert. Själv kommer jag dock att vara i skogen vid den tiden.. Vi hörs senare. Ha en fortsatt fin nationaldag.. Kram

Ännu en måndag snart till handlingarna.. och vilken dag sedan haha.. först full fart på jobbet, och sedan hem och förbereda sig för Vårruset i Luleå.. För att vara ett premiärlopp, måste jag vara nöjd.. denna gång behövde jag ju inte läsa någon karta. Även om min kondition inte är på topp, har mina orienteringslöp gjort lite nytta i alla fall. Och mer nytta hoppas jag de gör framöver.. ibland funderar jag dock om detta är en släng av 40-årskris.. från att tidigare inte rört sig nämnvärt till att både börja orientera och dessutom luras   att springa vårrus, det kanske inte var första och enda gången.. fast jag undrar hur mina ben känns i morgon..hmm   nej jag tror inte det är någon kris på gång. Jag har insett, alldeles för sent, att jag måste röra på mig för att må bra, och som sagt, vad är då bättre än orientering? Kroppen får sitt, och tankeverksamheten får sitt, och så gäller det bara att anpassa farten så att man hinner läsa kartan, och hålla koll på vädersträcken samtidigt.. Nu gäller det att orientera sig fram till sängen.. Godnatt alla därute, oavsett ni kan/får sova eller inte. Gå i Herrens frid. Kram