ja, så ser det ut just nu i Gula Villan i Nygård.. Nedervåningen har fått lite julkänsla, lite småfix och finputsning återstår, men övervåningen består. Där ska jag fortsätta under morgondagen. Tur att kvällarna går att göra ganska långa  Nere har

jag lite grann av "Tomtarnas vaktparad".. Haha mamma, äpplet faller oftast inte långt från trädet.. eller hur var det?? fast mamma har onekligen fler tomtar än jag.. Övervåningen går i lite mer "gammaldags" stil, med en gammal gammal pappersängel i fönstret i mitt kontor, samt bonader med gamla motiv återskapade.. Sovrummet lämnar jag dock orört, liksom tidigare år.. Ha det gott, i adventsstök eller andra göromål, hoppas alla får en trevlig adventshelg, och om någon inte får det.. Ni finns i mina böner.. Gå i Herrens frid.  

och DÄÄR gick startskottet för årets julstök.. ja så rapporterade jag på sociala mediet för ca 6 timmar sedan. Nu har jag fått fram lilla sälen på bron, och tomten med sin lykta på baksidan. Vad har annars hänt sedan sist?? Ja bland annat har jag och en väninna varit till Stockholm, och studerat lite historia.. Vi satte oss på tåget i torsdags, och checkade in på hotellet fredag förmiddag. Efter en liten lunch på ett asiatiskt litet krypin, gick vi på en liten shoppingrunda, innan vi hamnade på Medeltidsmuséet under Norrbro, strax intill Kungliga slottet. En utställning där som kallas Stockholms skuggsida, fångade vårt intresse. Den speglar en lite mörkare sida av staden och dess kriminella historia.   Annars fanns där också många andra intressanta föremål. Mycket väl värt ett besök!! Lördagen tillbringades till stor del ute på Djurgården. Jag hade beslutat att vi skulle försöka hitta "Estonia-monumentet", men jag var lite osäker på vart det ligger, så vi började gå mot Vasa-muséet, som var huvudpunkten på dagordningen. Vi passerade Galärkyrkogården, och där..

Jag ska med en gång säga att jag är fullt medveten om att det är 20 år sedan olyckan inträffade, och jag hade ingen koppling till någon ombord, men, när vi kom in mellan stenblocken med alla namn, slogs jag som av ett knytnävsslag över bröstet, och allting blev så påtagligt.. detta är verklighet, det har verkligen hänt!!.. jag fick samma känsla, som för många år sedan, när jag var på begravningen av dåvarande högsta chefen för Norrbottensgruppen, som hastigt och oväntat avled. Norrbottensgruppen är ansvarig för hemvärnet i Norrbotten. Efter en tyst och känslosam stund gick vi vidare mot Vasa-muséet.. Att komma in genom entrén och se fören av skeppet komma mot sig.. det var en mäktig känsla.. jag var som ett barn på julaftonen  Så stort skeppet egentligen är, och det är en underlig känsla att veta att skeppet låg över 300 år på botten vid Stockholms inlopp, innan hon åter såg dagens ljus. Mycket väl värt ett besök!! På kvällen gick vi ut för att titta på julskyltningen som sparkade igång, för året, och nog var det fint men.. julskyltning utan snö..  Söndagen ägnades åt lite shopping, och ett besök i S:ta Clara kyrka.. Kyrkan är enormt fin, stort kyrkorum och högt i tak.. Återigen slogs jag av en "Woohw"-känsla, och huden knottrade sig på armarna.. Efter en stund i bön vid altarringen, och en lunch på en vietnamesisk restaurang, återvände vi till hotellet för att hämta ut våra väskor, och bege sig till Centralstationen. Väl på tåget, visade det sig, att vi hade hela sovkupén för oss själva   Jiippiiiee!! Måndag morgon var jag tillbaka på "jobbet".

Om och när vi återvänder till Stockholm, ska vi besöka Armémuséum, och Slottet, men det lär dröja.. Borta bra men Norrbotten bäst!!    

Sov gott ni som får och kan.. för Er andra.. Ni finns i mina böner.. Gå i Herrens frid  

det kommer inga långa haranger över att det åter blir kallt.. Det är liksom ingen idé, när vi vet att det bara är en tidsfråga innan vi har -25 till -30, och det knäpper i tak och väggar.. Naturen har sin gång, och vi anpassar oss..   

Däremot börjar det klia i julpyntar-fingrarna.. som alltid till min käre sambos fasa.. fast mutar man honom med lite saffransbullar då och då, brukar det lösa sig  Förkylningen jag har dragit på mig, är av en envis typ, men jag hoppas snart kunna vräka den.. kroppshyran är inte betald, så det är bara att packa ihop, och ge sig av!! En värmande och stärkande kopp te kanske gör susen.. värt ett försök!! Gå i Herrens frid