har jag gruvat, vaje gång jag behöver slå igång min dator. Jag vet aldrig hur länge det går innan den  börjar gå långsamt, eller rent av hänger sig.. Den har fått många öknamn, mer eller mindre smickrande. I går var jag istället ute nästan hela dagen.. Takskottning stod på agendan, och hej vad det gick.. min sambo och jag gjorde det nästan tillsammans.. det är inte så ofta vi hinner göra saker tillsammans numera men ändock.. tanken var också att jag skulle till stugan och grilla korv, men jag fick ingen med mig. Istället gjorde jag upp en eld här hemma, men någon korvgrillning blev det inte. Jag måste "bränna ur" eldpallen ordentligt först. Blir det någon fin dag under kommande vecka, gör jag kanske slag i saken. Annars kommande helg ska jag till stugan, och då lär både en och annan korv slinka ner.. Nu ska jag göra en god kopp te, och sedan är det bara att ladda batterierna, och spotta i nävarna.. Vecka 8 here we are.. Tjoohoo   

av förra blogginläggets rubrik kan nästan användas även denna gång.. Idag har jag begått ännu en "premiär".. Äntligen har jag fått besöka "marknadernas marknad"- Jokkmokks marknad.   Vi skulle ju iväg redan i fjol, men då var det -40 grader på lördagsmorgonen, och tillochmed jag begrep, att jag lika gärna kunde krypa in i frysskåpet direkt..  

I morse var det "bara" -24 på bron så.. När mamma och mina mostrar anlände, var det bara att packa in oss, och våra varmaste kläder i bilen och krypa iväg. Resan upp gick hur bra som helst, och vi var framme strax innan marknaden öppnade. Där var det ca -22, rena "blidvädret" med andra ord..  Det var inte så mycket folk i början, men leden tätnade ganska snabbt. Vi handlade inte så mycket, men det var trevligt att bara vara där. Uppleva allt på plats, är ju så mycket roligare än att bara höra det i radion. Efter ett gott lunchuppehåll, gick vi en sista sväng, innan vi nöjda letade oss tillbaka till bilen. Jag kan lova att det var en del lite trötta ben, som vilade ut sedan. Jag kände också att det var precis lagom trafik, för att krångla sig ut på vägen mot hemmet igen. Nu ska jag inte göra så mycket mer idag, och vad morgondagen har i bagaget vet jag bara till viss del, men det ingår visst lite kyrkobesök, och hundpassning. Godnatt alla där ute, Gå i Herrens frid. Kram    

men idag kom jag mig äntligen ut i skidspåret!!  Det gick lite tungt, men å andra sidan var det helt lagomt glidföre. Det gick inte för fort utför, men mina blytunga armar, och lite mindre tunga ben, fick jobba destomer uppför.

När jag är ute och harvar i spåret, är det inte sträckan som är det väsentliga, utan hur länge jag håller på.. tiden kan jag nämligen omvandla till någon liten extra godsak när helgen kommer. Min strävan att försöka hålla vikten får jag aldrig släppa för långt, för då flyger kilona iväg likt ett JAS-plan.. men jag hoppas kunna klara det. Nu ska jag i alla fall sjunka in i en bok. Ha det gott under helgen. God bless you all    

GAAHH!!  Spaghetti ska man ha i magen, och inte i armarna.. fast det kan ju lika gärna vara latmasken som sitter i armarna också.. och muskelknuten i nacken kan vara en "dataknut", efter för mycket hukande framför dataskärmen..

I alla fall har jag gjort ett tappert försök att få undan lite snö, så man förhoppningsvis kan få ut bilen ur garaget i morgon. Nu står tekoppen med innehåll på köksbordet och ropar på mig.. Jag ska inte låta den vänta för länge.. Tjingelong, God bless you all  

Snö, SNÖ, SNÖ!!!   Denna typ av nederbörd som är så rolig att åka skidor i eller nyttja för jakten i fjällen.. eller avsaknaden till jul, bara man slapp skotta eländet. Japp, jag är bekväm av mig, men jag är väl som alla andra.. eller  Jag kan lova att mina armar är blytunga redan nu, och inte blir de bättre av att dra snön fram och tillbaka heller..GRRRR!! Tur jag är ensam ute.. Hoppla.

som jag ställde mig på vågen. Men jag måste nu ta tjuren vid hornen och inse fakta.. Jag har låtit handen glida för långt ner i både kakburkar och chokladaskar under en lång tid.. alltför lång för att det egentligen ska vara bra för mig. Nej, jag har inte avlagt något nyårslöfte om varken det ena eller det andra, men jag har suttit alldeles för mycket vid datorn och TV:n, och inte rört mig nämnvärt mycket heller.. Kan jag ta mig i kragen?? Jag hoppas det.. Alla som känner mig, vet att jag kan vara rätt envis, nästan dumdristig ibland. Jag är den "Jonssonska" envisheten personifierad, och kan om jag bara vill. Min mamma sa en gång, att jag är en blandning mellan Jonssons envishet och Boströms humör.. Jag är kanske inte alltid så lätt att ha att göra med, och jag ÄR en humörmänniska ut i fingerspetsarna, ibland en katt bland hermeliner, men det har hjälpt mig många gånger, när livet har slagit krokben för mig. En sak vet jag, och det är att skogsskidorna och längdåkningsskidorna skriker efter att få glida i lössnö, och preparerade skidspår.. jag vet också att ett bra sätt att sätta press på sig själv är, att skriva en rad här, för då kan andra "hålla ögonen på mig"     

vad har Du i beredskap åt oss? Hur kommer våra liv att formas? Får jag Drömjobbet? Kommer det att gå bra för barnen och övriga familjemedlemmar? Bara Gud och Du vet.. nu när jag sitter med första champagneglaset och Du bara är 30 min gammal, önskar och hoppas jag att det ska bli ett bra år, och att vi alla får fortsätta vara friska. Tack alla Ni som har halkat in här under tidigare perioder. Jag lovar att återkomma, och berätta om mitt liv som mamma till barn med handikapp, mitt liv som kristen, och livet med jakten och fisket.. Gott Nytt 2013 önskar jag ALLA.. Kram  

Det har bara blivit så..   Jag är nattmänniskan personifierad, även om det råkar vara ett släktdrag. Både min mamma, och min ena syster är likadana, och speciellt så här innan julen. Natten mot idag, sprang klockan iväg för oss alla tre. Min sambo har vant sig vid att jag snor på dygnet titt som tätt, fast vad han egentligen tänker om det?? Tja, mer än en gång har jag idiotförklarats..   fast nu när det är så här kallt ute, som -35, är det ju en liten fördel att jag kan hålla igång vedpannan. Det gäller bara att elda på rätt sätt, men jag måste erkänna att jag saknar den där fingertoppskänslan som sambon har, och dessutom är jag lite rädd för att jag ska elda för hårt.. respekt för bränder har jag alltid haft, speciellt efter den brand som härjade på byn i tisdags  - det går så vansinnigt fort om elden kommer lös..

Just nu håller jag på att koka potatisen till sillsalladen. Det jag inte hinner på dagen, gör jag om natten, särskilt när det gäller något så traditionsenligt som julaftonsmorgonen. Helst vill sambon äta sillsallad med en hemmabakad mjukkaka med skinka. Jag har bestämt mig för att ge honom det som en "julklapp"  . Varför gör jag då allt om natten? Ja, egentligen har det bara blivit så, jag kan egentligen inte förklara varför eller vad det tjänar till.. men när jag är ensam vaken, gör jag nästan som jag själv vill.. Jag kan tex. ta upp och vika tvätt framför TV:n, eller.. som sagt, nu när det är kallt, hålla fyr i pannan, vilket jag ska göra nu.. Jag önskar ALLA EN GOD OCH FRIDFULL JUL. Gå i Herrens frid. Kram