till varför jag hatade syslöjden i skolan, och varför det fortfarande går ljusår mellan gångerna jag använder symaskin eller bara nål och tråd. Varken mitt psyke eller tålamod är byggt för att påta med tråden, eller någonting som ens ligger nära den sysslan. Jag vet inte om jag har något som kan kallas finnhumör? Visserligen finns inslag av finska gener i våra ådror, och jag har mer eller mindre kort stubin, men topplocket flyger lite då och då.. särskilt när det gäller "finlir"

Annars har jag börjat med att skriva brev, och skicka vykort lite hit och dit. Det finns så många både innaför och utanför landets gränser som behöver lite uppmuntran och bara ett vänligt ord eller en rad skriven med omtanke.  Morgondagens resa till Jokkmokk blir inte av, men istället bär det kanske av någon annanstans under helgen.. 

Får se vart näsan pekar. Ha det bra..