Nänänä, jag är inte i något nytt förhållande..    inte ens nära. Det lär dröja, om det överhuvudtaget någonsin kommer dithän igen..

Nä, efter måånga hundratals steg upp och ner i diverse trapphus och andra hus, blev min jobbtillvaro liite tryggare för några dagar sedan.

Jag är numera tillsvidareanställd i kommunen  

Det känns otroligt bra, och skönt att veta hur framtiden ser ut, i allafall under nästa schemaperiod, och nästa, och nästa..

Helgen som nu har passerat, gick i arbetets tecken, för att hjälpa ett antal äldre personer som på ett eller annat sätt behöver lite assistans för att få vardagen att fungera.

Nu några timmars sömn, snart skall bilen besiktas, och sedan sakta men säkert, kommer kanske lite föreningsverksamhet igång igen..

Hur var det nu? Skam den som ger sig, hoppet är visst det sista som överger oss, även om vi har långt kvar innan pandemins dimridåer är skingrade..

Det skymmer ute, men inne, är det ljus och värme.. I alla fall hos mig just här, just nu..

Nattnatt, var än Ni är.. vi är alla individer.. Kram