Under helgen har jag funnits på Pite Havsbad med min sambo, och det företag han är delägare i. Massor med folk, bra julshow med drag, samt god mat gjorde tillställningen till en trevlig kväll. Dessutom träffade jag några personer jag inte sett sedan jag gick skola, någon gång när Adam var länsman. Idag mår jag faktiskt otroligt bra, bortsett från att jag är ganska trött, inga bakfylletendenser här inte!! Jag drack massor med vatten under kvällen och det skulle många fler ha gjort, upptäckte jag. Nog om detta.. Nu har vi ju kommit in några dagar i december, och julstämmningen börjar krypa inpå.. I morgon har jag tänkt åka till Storforsen och titta på årets julmarknad. Det är otroligt vacker natur, och med all snö blir det rena rama julkortsstämningen. Utförligare inlägg kommer senare..

Krama varandra extra hårt i kväll, Ciao  

Gumman Jonsson har en bestämd uppfattning; det blir ingen jul utan traditionella julkort! Internet och e-post och tekniska tjofaderittan- historier spelar ingen roll, det handskrivna julkortet med eller utan frimärke hör till lika mycket som julmusten. Det verkar som om majoriteten av folket tycker likadant, jag såg en artikel i "Världsbladet" om det. Jag skickar mellan 25-50 julkort varje år, och fortsätter så länge jag kan hålla en penna i min "datamusanpassade" hand. Vem vet, det kanske dyker upp ett kort i DIN låda.. Annars har jag hunnit ikapp ganska bra med julförberedelserna, däremot har tvättberget åter vuxit "down under", det får bli morgondagens tandvärk. Nu är det snart dags att borsta de tänder som finns kvar i munnen. Jag har faktiskt begärt väckning i morgon bitti, det verkar vara enda sättet att sno dygnet rätt igen. Klockan har haft en farlig förmåga att bli alldeles för mycket innan jag har kommit mig mellan lakanen, men peppar peppar, än har jag inte mött min sambo i sovrumsdörren när jag väl är på väg till sängen.. Sov så gott Ni som kan, och ni som inte kan sova, jag tänker på er..

Må Gud vara med Er Ciao  

Först var det full fart på årets adventsmarknad i församlingen, sedan tvåsamhet hemma vid middagsbordet. Ganska lugnt och skönt måste jag erkänna..  

"Det är advent", sjöng kyrkokören under Söndagens högmässogudstjänst, som blev mycket stämningsfull. Jag älskar julens melodier och psalmer, de är mäktiga, glada och förväntansfulla på samma gång.

Den enda malören var att jag tog ett steg för långt bak, och höll på att ramla baklänges över altarringen, när vi skulle samla in kollekten, men jag lyckades i alla fall stå på benen  Det var trots allt väldigt gott med kyrkkaffe efteråt  

Hoppas hoppas.. det verkar som om kylan kommer att lätta en aning under veckan, vilket kommer att bli ganska skönt, det finns lite att fixa här och var, och kanske hitta en gran någonstans..

"Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna", men som vanligt.. lämna aldrig ett brinnande ljus utan tillsyn!! Stressa inte ihjäl Er, Gå i Herrens frid, kram på Er alla Ciao   

Hejhopp i kylan  

Härom kvällen var jag och lyssnade på en "äventyrsman" på folkhögskolan. För ett par år sedan var han i Sibirien och åkte längs en flod. Det var på jordens kallaste plats. När det var som kallast för dem, var det nästan 60 minusgrader.. Ute denna kväll var det "bara" -22. Så när kylan kommer hit för att stanna denna vinter, kan jag trösta mig med att jag trots allt inte BEHÖVER vara ute mer än jag själv vill. Just nu har vi åter -22. Annars är det bara jag och min sambo hemma. Det känns lite konstigt, men samtidigt ganska skönt. Under 3 veckor har vi varit huset fullt, eftersom alla skolungdomar i vår närhet har haft praktik i, och runt Älvsbyn. Det har varit hög genomströmmning i kylskåp och frys.. men liv och rörelse i huset. Dock börjar man känna sig lite "gammal" ibland, och uppskattar lika mycket tystnaden och lugnet. Dock har jag troligen fått tinnitus, så blir det FÖR tyst, sprakar det och tjuter i mitt öra, så det blir jobbigt.

Jag har också hunnit att vara på en "jobbsökarmässa" i Luleå, men tyvärr var det nog inte riktigt "mina" branscher, som var mest i fokus, men det var spännande och intressant i alla fall.

I morgon kommer jag att hålla till på församlingsgården nästan hela dagen, på adventsmarknaden, och på söndag är jag kyrkvärd under gudstjänsten. Hur många vet förresten om att det "nya" kyrkoåret börjar på söndag? Så Gott Nytt (kyrko)År på Er allesammans  Om jag hinner, blir det nog också en tur ner på byn och julskyltningen.. Om Ni tänder ett ljus, kom ihåg att släcka det när Ni lämnar rummet, så slipper ni få besök av brandkåren, och i stället får en stämningsfull väntan på julen (och Kristi ankomst). Må så gott, krama varandra och ta dagen som den kommer.. Trevlig och mysig helg  Ciao

blev som jag hade tänkt idag. Planer fanns ju, men kylan har liksom lagt ett täcke över mina sinnen just nu. Åter har kvicksilvret krupit ner mot -25, och värmepannan har stått och hoppat i garaget. Jag har inte börjat med julpyntet ännu, men jag har ju till söndagen på mig, tur att det finns nätter.. visst heter det "att endast tomten är vaken i den djupa midnattstimman"??    

I morgon bär det av till Luleå på "jobbsökarresa", få se vad den har för öde i bakfickan.. Kram på Er alla, vi hörs förhoppningsvis i morgon. Ciao  

Det pirrar i kroppen, och tankarna flyger och far. Den årliga "julpyntar-känslan" börjar spira i kroppen, men i år är det motsättningarnas år.. Fast jag nu erkänner mig som kristen, blir det ingen större skillnad vad gäller mina "tomtar på loftet". Men efter helrenoveringen här hemma, kommer det att bli en skillnad på vad som ställs fram i fönstren bla. Här finns dock en liten konflikt i mitt inre, därav den lite konstiga rubriken, ibland undrar jag om jag trots allt är lite autistisk, vad gäller förändringar.. vill jag förändra, eller "måste" jag ha samma gardiner och samma ljusstakar år efter år? Ja, gardinerna passar inte eftersom det är nya stänger, och man ska ju ersätta ljusstakarna efter några år eftersom de annars kan bli en brandrisk, men.. (Ambivalens på hög nivå)

Mitt arbetsrum på övervåningen kommer dock att se ungefär likadant ut som förut, ängeln och kyrkan mm. Det är nu som känslorna tar överhanden, jag kan inte titta på ängeln annat än att tankarna flyger till John. Men hur mycket symbolik "får/kan" man väva in i föremålen? Ska jag tillåta mig att föremålen "talar annorlunda" till mig bara för att jag har blivit en erfarenhet rikare, och fått en annan inställning till livet? Jag funderar också på att skaffa en krubba, var jag nu hittar en sådan, men var ska jag ställa den? Finns lite olika alternativ.

Jag sitter och lyssnar på julmusik, och den är lika rogivande som alltid, och den gör också att stämningen byggs upp lite extra.. men den får mina tankar och känslor att sprätta iväg lite längre än vad de brukar. Det blir ingen "vanlig" jul hädanefter, men samtidigt får inte händelsen under sommaren blockera oss så mycket att vi inte kan njuta av julen.. Jättekänslig mening kan tyckas, men så är det ju.. John finns alltid hos oss, men på något sätt går vi vidare, så småningom. Jag kommer alltid att minnas hur han tryckte näsan mot rutan, när vi kom och hälsade på, och det skulle inte förvåna mig ett dugg, om det ngn gång känns som om han står brevid mig, men han kommer inte att bli ett spöke för mig.

Nej, nu får jag sluta fundera innan jag skrämmer iväg alla läsare, bättre att sova en stund, och börja julförbereda sonens rum under morgondagen, tänka hinner jag göra sedan.. Gå i Herrens frid, ta reflexer på, planera eller bara filosofera, kort sagt; Gör vad Ni vill bara Ni mår bra. Tack för mig Adjö!!     

Japp, då har man ätit gott igen då.. Denna gång blev det en gryta gjord på orre, tjäder och järpe. Det blev visst uppskattat.. och så var vi lite nyttiga till efterrätten, fruktsallad med glass.. Namnam Det ska dock erkännas, lite godis slank också ner.  Nu är det alldeles tyst och stilla här hemma, bara jag är vaken, dock ska jag försöka komma till sängen. Veckan som kommer får min omgivning säga vad den vill, men gumman Jonsson kommer att börja dyka ner i kartongen med julpynt.. (Julkrafs, skulle en del säga) Hejhopp, vad det kliar i mina "pyntarfingrar". Dagarna här framöver tar jag som de kommer, det är ingen ide, har jag lärt mig, att ta ut någonting i förskott. Jag hoppas bara innerligt att jag inte är pass'e på arbetsmarknaden, men onekligen känns det som om min ålder numera ligger mig lite i fatet.. Rätt eller fel?? Nåja det sista, som överger en, är hoppet.. Jag är lite kort i inlägget idag, men bättre det än inget alls, eller?? Kram till alla där ute i cyberrymden, mer kommer sedan. Bye   

Idag har gumman Jonsson faktiskt fått upp ett ryck, och varit ganska flitig. Jag har både hunnit baka morgondagens matbröd, lagat middag, kutat runt på ICA några varv, tyvärr hunnit vända köket uppoch ner, men hann få halva köket på rätt köl, innan jag hastade iväg och hämtade en kompis, för att därefter åka till kyrkan, för en "Eritriansk afton". Tur att "aftonen" började i kyrkan, för då kunde jag sitta ner och andas en stund. Det är alltid lika rogivande att få komma till kyrkan, att bara få vara, sitta ner och be, eller knäböja vid altaret, tända ett ljus och bara vara Ett med Gud. Förlåt djupet i raderna, men jag kan idag, inte förstå, hur jag har kunnat ignorera min kristna tro. Sent ska syndaren vakna, heter det ju, och i mitt fall stämmer det nog mer än väl.. Nåja, nog om detta..

Efter andakten i kyrkan, serverades en eritriansk middag. Den smakade fantastiskt gott, men be mig inte redogöra för vad den innehöll, för det kan jag inte.. Vid 21-tiden skulle jag skjutsa hem min kompis, och där blev jag kvar en bra stund, för hon ville bjuda på te. I morgon blir det också full fart, men då stannar vi här hemma. Det ska bli "fågelmiddag", någon form av gryta på orre, tjäder och järpe. Spännande..

Ha en bra helg, ta hand om varandra, gör det bästa av dagen, så hörs vi

Kram