så är ett av de värsta åren i mitt liv till ända.. En ständig berg-och-dalbana som mest har gått neröver.. Finns inte många ljusglimtar att minnas tillbaka på.   En lägenhet har jag lyckats ordna, men jag har ännu inte hunnit få nycklarna.

Drottning Elizabeth av England hade ju ett av sina värsta år, för inte så jättelänge sedan, när det berömda uttrycket om "horrible year" myntades. Visserligen har jag väl inte drabbats fysiskt så hårt, inga bränder, och inga större blessyrer, men psykiskt.. inte nog med att vi slitits mellan hopp och förtvivlan i familjen, både äldre och yngre.. de sista månaderna har verkligen varit påfrestande.. och hade jag inte arbetskamrater och vänner som fångat mig när jag kraschat, vete fåglarna hur allt skulle ha slutat?

Julen har passerat ganska obemärkt förbi.. Visst, julmat och visst firande i all ära, men någon julstämning har absolut inte infunnit sig.. Ett stort sällskap samlades i församlingsgården och firade julafton efter julbönen, med mat, ringdans runt granen och besök av tomten.. Mycket trevligt   och efter att jag stökat undan det sista, åkte jag ner till föräldrahemmet, för att äta ett litet sent julbord, och umgås med delar av familjen. Resten av helgen har jag tillbringat i kyrkan, och i huset, packandes resten av mitt "nya" liv.

Jag kan verkligen bara hoppas att 2016 ska bli ett "bra" år, hur man nu ska definiera det.. naturligtvis ligger det ju hos var och en att få det så bra det bara går.. men med situationen både inom och utom landets gränser, får man försöka navigera och undvika de värsta grynnorna.. Må Herren ge oss styrka..  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jag gjorde en makaronpudding   En liten fördel med det jobb jag har.. när man delar ut lunch- och middagsmat till klienterna, får man ibland inspiration till sin egen matlagning.. det eller det var det länge sedan jag åt   om man bara slapp disken....

när man kommer till insikten att julgardinerna fortfarande sitter uppe..   Att man inte har tänkt på/reflekterat över det.. Julen varar ju kanske till påska, om man bortser från fastan.. men till pingst??     Jag var iväg till Luleå idag, för...

Dagen när vi skulle ta farväl, och ge pappa den sista vilan i gravens botten.. Vi visste att det skulle bli fruktansvärt tungt och jobbigt, men också ett fint avslut. Ett 40-tal personer fanns i kyrkan och på minnesstunden i Bölebyns byagård, f.d...

en mässa som firas för att påminnas om Bibelns berättelse hur Jesus vann över döden och återuppstod. En stark mässa som förstås upplevs olika från person till person.. mig påverkade den extra denna gång, förstås med tanke på att vi skall följa papp...

och pappa sitter nu med sina bröder vid elden i Nyteuger och tittar ut över vattnet till tonerna av dragspelet..   Kvar är vi med sorgen och saknaden, men med massor av minnen..  Det är ju jättejobbigt så klart, men han behöver ju inte ha ont län...