Fördelen med att vara ensam hemma om dagarna just nu, är att jag kan börja tjuvlyssna på våra älskade julmelodier. I går var det en sådan dag, och jag kan lova att det är lika rogivande som alltid. Men när Håkan Hagegårds "O helga natt" ljöd genom högtalarna, gick en rysning genom kroppen, och tårarna började strömma. I vår familj är vi tidiga med julförberedelserna, och alla tycker vi om när vi får börja hänga upp julgardiner och ställa fram kyrkor och ljusstakar, och ju närmare julen vi kommer desto mer tomtar på loftet får vi.. Våra respektive jublar väl inte alla gånger, men de vet att de ligger i lä, vad gäller envishet. Vi fruntimmer brukar oftast få vår vilja igenom, även om man ibland får gå den gyllene medelvägen.

Igår kväll var jag i Piteå på lottamöte. Mycket intressanta diskussioner blev det, men inget som intresserar den som inte är lotta, så det lämnar jag därhän..

 Dagen idag har runnit iväg utanför husets väggar. Jag har varit på vift hela dagen, jag har bara mellanlandat hemma och ätit middag. Det började med en snoa på P-T, och lite reklam för Vandrande Vänner i Älvsbyn. Sedan åkte jag vidare direkt upp på församlingsgården och tillverkade delar till ett fågelholkslotteri, som ska säljas på en julmarknad. Sedan studsade jag ner på matbutiken och kompletterade middagsmaten. Hem och slänga i sig lite mat och sedan iväg på planeringsmöte med Jägarförbundets JAQT-kvinnor. Nackdelen var att det snöade så infernaliskt att varje möte jag fick, innebar ett par sekunder med så mycket snörök,att jag blev nästan helt stillastående på vägen. Der var en himla tur att ingen var bakom mig, för då hade jag haft fullt med bilfronter i lastutrymmet.

Snön får dock hemskt gärna stanna kvar nu, jag längtar så efter att få spänna på mig Tegsnässkidorna och bara smyga mig fram i skogen, samt få plåga kroppen lite i längdspåren på Kanis..

Annars händer det nästan ingenting på mina fronter just nu, jag går här hemma, fortsätter söker jobb, längtar till julen, tänker på vår ängel, plockar lite här och lite där.. bloggen blir också lite därefter, det är liksom ingen idé att gagga om ingenting, men var lugn; Det kommer mera.. Nu önskar jag alla en god natt, ta det lugnt i trafiken i fortsättningen, tänk på halkan. Stressa inte ihjäl er, och ta hand om varandra. Kram  

I morgon är det Alla Helgons Dag, och strax går vi  in i adventstiden..

Allt sedan den där tragiska onsdagen i juli har våra liv vänts upp och ner.. Och nu, inför kommande julhögtid känns det extra konstigt, och man kan inte låta bli att fundera på hur det kommer att kännas. Jag vet att det kommer att bli jättejobbigt, men samtidigt kan vi inte gräva ner oss i dysterhet och mörker. John får fira julen hos vår gemensamme himelske fader, och träffa Jesus Kristus. Vi får stanna kvar här på jorden och minnas, tända ljus, och ändå glädjas åt att vi kan vara tillsammans.

Ute har snön dalat ner, och lyser nu upp marken lite i kontrast till alla gravlykor, och allt annat ljus. Nu ikväll har jag besökt kyrkogården, och ljusceremonin, och i morgon skall jag besöka kyrkan, hade jag tänkt. På söndag är jag själv kyrkvärd. Nu till vardagen; jag har faktiskt inte städat idag.. nej, jag har inte tänkt falla tillbaka i gamla synder, och låta det gå för långt.. jag tar nog itu med dammtrasan på måndag, nu tar jag tillvara på helgens möjligheter. Det gick ovanligt fort att göra dagens inköp också.. Annars har vi försökt få en dator att funka som vi vill, kanske det lyckades!! Ha en bra helg, ta hand om varandra. Gå i Herrens frid eller bara Kram till Er alla.  

Jag läste en annan blogg härom dagen, där frågan kom upp varför man egentligen bloggar. Varför skriver man en virituell dagbok som alla kan ta del av? Ja baktankarna är ju naturligtvis lika många som det finns bloggare. En del vill uppmärksammas och skapa debatt, en del skriver "bakbloggar" och byter recept med varandra, andra skriver för att sätta press på sig själv att ev. gå ner i vikt eller på annat sätt hålla ordning på sitt liv. (Bloggen kan då fungera som någon sorts "blåslampa" för att hålla motivationen uppe, andra kan också uppmuntra och ställa frågor om hur det fortlöper)

Jag för min del skriver för att delge er tankar och funderingar om hur min vardag fungerar som arbetslös, kristen, och familjemedlem i en familj som drabbats av det värsta man kan råka ut för; att tappa ett barn. Detta kommer jag att beröra i ett annat inlägg. Jag skriver också för att ge luft åt den tillvaron jag har som mamma till barn med autism.. Men jag funderar ibland naturligtvis; var går gränsen? Därför vill jag ibland ha kommentarer om vad jag skriver, tanken är att ingen ska känna sig sårad, ingen ska känna sig trampad på tårna.. Det är oundvikligt att ibland beröra känsliga ämnen, men jag går inte ut på bråddjupt vatten, jag vill inte skapa debatt med tex. bilder på jaktbyten eller andra personer.. men jag förnekar definitivt inte vem jag är och vad jag står för..

Jag är jägare, jag är hemvärnslotta, jag är kristen, och jag är inte helnykterist, och detta berättar jag om..

Det blev ingen älg, men det blev en rolig, äventyrsrik, och mycket trevlig helg i alla fall. Tur att jakten inte innebär att man bara går ut i skogen och hämtar villebrådet. Att "få jobba för brödfödan och överlevnaden", om än som fritidsintresse, gör att åtminstonde jag, har någonting att längta till varje år.

Dagen idag kommer att ägnas åt jaktens efterspeglingar, nu ska kläderna tvättas ryggsäcken torkas och tömmas, kängorna smörjas, och resten av utrustningen gås igenom.. sedan ska man återgå till "vardagslunken" igen, med allt vad det innebär  Nu gör jag som katten, jag kommer och går.. Jag återkommer när jag har någonting på hjärtat.. Kram