dessvärre har jag också dragits med den envisa snuvan.. Jag fick min dåvarande isbit till bil i värme till sist. Pingvinerna hann dansa på gatorna en tid, när kvicksilvret sjönk till 25-28 minusgrader..  På julaftonsmorgonen drog jag iväg till skogs några timmar, och det var riktigt rogivande. Dessvärre var det ganska kallt, pendlade mellan 17 och 20 minusgrader. Firade aftonen med resten av familj och släkt, med mat och klappar. Åkte hem på kvällen, för att på juldagsmorgonen kvista upp till kyrkan och julottan, Alla stearinljus i kronorna var tända, mycket vackert. Resen av dagen gick i det myckna lugnets tecken. Jag önskar alla ett gott slut, och hoppas på en fin årsfinal, och ett Gott nytt 2019. 

inte undra på att man känner sig som en 3 veckor, torr, gammal skumtomte  Helt utan stuns.. Sovit i princip hela dagen, med muskelvärk, och ont i kroppen som följd. Värst är ju dock att man inte orkar äta, så blodsockernivån är väl inte perfekt heller. Nya tag i morgon..  Nu bara vila..

I dessa Nobeltider, utbrister jag ÄNTLIGEN visserligen kommer jag säkert att muttra över snön senare, men just nu är den mer än välkommen. I mina fönster kikar små tomtar ur, och ibland även katten  Julkänslan,börja pirra lite i kroppen igen.. Hoppas innerligt att det får fortsätta så.. Ha det gott

upp de sista julgardinerna. Men jag kan lova att jag har fått gräva djupt i mina gömmor, för att hitta motivationen till att börja överhuvudtaget.. Känns ungefär som strax efter separationen, när jag av naturliga skäl inte var speciellt uppåt..

Avsaknaden av snö, och plusgrader vid Storforsen, gjorde att julkänslan inte riktigt ville infinna sig vid julmarknaden, men det var vackert ändå.. Första julölen för året är avsmakad, och den var verkligen god. Julkorten är skrivna, och färdiga för att¨skickas.

Fredagen tillbringades bakom ratten, när vi gjorde en ungefärlig repris på fjolårets resa till Haparanda och Tornio. Delvis liknande temperatur och väglag, men samma personer.

Nu återstår att skifta bäddset i sängen till adventstassen, samt att vila någon timme innan jag planerar att skutta upp till kyrkan. Lugn och fridfull adventshelg tillönskas alla. Kram  

flutit och flygit- halkat, och på andra sätt snurrat runt på byn på lite spökjakt. Affärerna höll kvällsöppet och det gällde att hitta "spökstationerna" som fanns utmärkta på en skattkarta. Själv "firar" jag inte halloween, men jag passade ändå på att inköpa ett knippe batterier till mina LED-ljus. Väl ute tog jag dessutom tillfället i akt att inmundiga kaffe och ett maräng-spöke, samt en spök-bakelse, på ett av 2 anrika caféer utefter storgatan. Annars har hösten mer och mer börjat övergå i vinter.. Kung Bore har åter visat sitt ansikte, och pingvinerna dansade för några nätter sedan i 15-17 minusgrader. Möblerna på takterassen har fått flytta in i bodan i stugan, och jag skall snart putsa glasen i mina ljuslyktor och ställa ut. Och innan man hinner blinka, är det fullt tillåtet att börja skapa lite advents- och så småningom även julstämning.. i alla fall försöka..

övergick i en vädermässigt, bitvis blåsig måndag.. Vinden mojnade, och resten av dagen har jag nästan inte gjort ett dugg. Kroppen är mör, men jag har det bra ändå.. Vet att det är övergående.

På fredagseftermiddagen plingade det till i min telefon. Jag satt just då vid datorn, och i samma veva, rasslade det till i en av mina chattgrupper.. Akutlarm om hjälp att söka efter försvunnen person.. I sådana lägen får man lite högre puls, och försöker forma förutsättningarna att så fort som möjligt kunna komma på rull. Tur att jag har koll på utrustning och persedlar. Jag är fullt medveten om jag kan ses som "nördig" i överkant, men hellre det, än att behöva lägga onödig tid på att rota runt halva byn för att hitta grejerna..  Det tog inte så lång tid innan jag satt i bilen på väg till brytpunkt.. Eftersök i oländig terräng, med tät skog, gropar, stubbar och sternar, nedfallna träd och surdråg.. Vi hittade inte personen ifråga under den natten. Jag var hemma igen kl. 05.45, lördag morgon. Sov ett par timmar. Den planerade nätverksträffen med övriga lottakårer i Norrbotten, blev istället en ompackning av kläder och utrustning dels för fortsatt eftersök, och dels planerad älgjakt söndag morgon. Tur att man i sådana lägen har en stor bil, som lastar mycket. Tur också att katten numera är van att åka bil.. Jag lämnar honom aldrig hemma, om jag vet med mig att jag blir borta längre än ett dygn. Efter ett kort stopp vid "bas" för att installera katten åkte jag vidare till brytpunkt. Patrullsök- en mindre grupp, återigen i bitvis tät skog, med ris och högt gräs.. Inte heller nu hittades personen, och eftersöket avbröts kl. 23. Det skulle återupptas på söndag morgon. Jag hade dock planerat att jaga, skulle ev. gå med hundförare.. men skulle ansluta vid brytpunkt, efter jakten om det skulle behövas.

Det blev så, att jag följde syrran och gick med hunden, och under tiden vi åkte ut till platsen för släpp, fick vi veta att eftersöket var avblåst, och personen återfunnen- avliden, vilket senare även stod i pressen. I skogen var det tyst och stilla.. Hunden jobbade på bra, men hittade ingen älg.. När jag på kvällen, väl hade landat i lägenheten igen, var det bara att börja sortera och återställa ordningen igen, tills nästa gång det rasslar till.. Nu, kanske sova.. Jobb i morgon..

fast i mitt fall.. Älg! Egenjagad- tillsammans med goda jaktkamrater, och fina hundar, pommes strips, samt ett av de bästa röda viner jag har hittat.. Chateau Mont-Redon, en fransk Châteauneuf:duPape. Till de ickejagande, som ev. halkar in här vill jag säga.. jag har full respekt att Ni inte delar min smak, men jag ber Er ändå, att respektera mitt alternativ till "lördagsmys". Dessert: Kaffe med nätt punschrulle.. Tur att smaklökarna fungerar igen  Nu skall jag bara må gott tillsammans med några DVD-filmer.. Tack för mig.  

Smaksinnet börjar komma tillbaka.. Kaffet smakar kaffe igen.  Tidigare under veckan var det bara färgen på drycken i koppen, som gav en förnimmelse om vad det var jag drack.. Att bli piggare innebär dock att jag måste mata snabeldraken..Jag knogar och hittar enstaka "dorgnålar"- småbarr som fastnat i ryggsäckarna när jag varit på jaktstigar eller toppturer, och de gör vansinnigt ont att få under fötterna- även med sockor på..  I går kväll, var jag en snabbsväng till stugan, grillade lite korv och kokade kaffe över öppen eld. Dock blåste det så pass mycket, att man fick fälla ner "väggen" för att utestänga de kraftigaste vindbyarna. Nu sitter jag med kaffekoppen igen, men som sagt.. efter påtåren måste jag ta tag i dammsugningen.. Tur att det går fort. Ha en fortsatt fin lördag.