Idag har jag, trots åtskilliga minusgrader, varit upp till Storforsens naturreservat för årets julmarknad. Kallt var det, som sagt, och jag led en aning med de knallar som stod utomhus. Jag var en sväng ut till forsen, och tog lite bilder, men dagsljuset var på väg att försvinna, så det gällde att pinna på. Det var mäktigt att se hur vattnet dansade fram mellan isblocken, trots att det naturligtvis inte var som på sommaren, när vattnet dånar nedför fallet.. Bilder kommer kanske senare när de blivit framkallade och särskådade. Fingrarna tog ganska mycket stryk. Jag har en gång förfrusit fingrarna och sedan dess är de alltid känsligare, det finns heller inga vantar eller handskar som helt isolerar.

Det såldes mycket hemslöjd, fikabröd och annat smått och gott, men för mig som är arbetslös gäller det att sålla, så jag fick shoppa med ögonen istället. Jag hann dock både träffa tomten, alla hans renar, och halva min bekanstskapskrets.

Att få komma till Storforsen så här vid juletid är som att kliva rakt in i ett julkort, med alla timmerkojor, brinnande eldar, skogen, facklor och marschaller, och inte minst hästarna med slädarna.

Veckan som kommer blir en vecka fylld med spänning, julbak, julmat och annat smått och gott, jag vill dock inte avslöja något ännu..

Så här den andra advent vill jag tända ett ljus för alla som känner sig ensamma, alla som känner sig ensamma fastän de har sällskap, och för alla som gruvar för kommande jul. Till min familj vill jag säga: Vi håller ihop i vått och torrt, Gud hjälpe oss.. Till alla och envar: Gå i Herrens frid, ta hand om Er, det finns någon som vakar över Er..