men dock har jag en stor balkong, vilken jag själv har döpt till "takterassen"   Ena sidan mot Korsträskbäcken, och andra sidan mot gatan. Där dricker jag ibland för- och eftermiddagskaffe, om och när jag är hemma   där äter jag också ibland lunch och middag. Men det här med att äta.. Visst, det är gott när man är hungrig, och det är en nödvändighet för överlevnad och ork/hälsa, men det är inte alltid, eller snarare nästan aldrig så att jag har någon större matlust.. speciellt inte nu under semestern.. jag äter när det passar in i planeringen för dagen. Annat är det ju förstås när jag jobbar, då har jag ju "fasta" tider..   Nu kommande helg, är det kyrkmarknad i Öjebyn, vilken jag ska besöka med sonen. I morgon är det Knalledagen på byn, när alla butiker har någon form av extraerbjudanden. I kväll ska jag ut och plocka några orienteringskontroller i terrängen kring Storforsen. Nu är det nog dags att plocka in den rena tvätten innan den blåser bort  blommorna verkar också lite törstiga.. Fast ingenting blir gjort, om jag inte gör det själv.. jag hinner, jag har ju SEMESTER.. haha     Ha det gott, vad Ni än företar Er.. Ciao

Kollade väderutsikterna för dagen, och bestämde mig för att utmana mig själv rejält.. 2 toppar som ligger på gränsen mot Arvidsjaur, tänkte jag ta på ett bräde, för att "slippa" köra samma sträcka 2 gånger.. Dessutom kände jag mig redo för att testa om kroppen håller, och om orken/konditionen finns hela vägen.. Det gjorde den  och jag kan summera cirkus 8 timmar utomhus, och vandring i cirkus 5,5 timmar, i ganska brant terräng bitvis. Jag är mest stolt över att jag vågade gå ensam i terräng, som stundtals kan vara nog så besökt av björn. Ändå är jag inte rädd, men visst har jag respekt för ev. björnmöten.. också naturligtvis för terrängen, det gäller att passa sig för stukade fötter och liknande. Mest respekt har jag dock för skogsvägarna, eftersom jag 2 gånger tidigare pajat oljetråget på bilen.. Rädd behövde jag däremot inte vara, när jag styrde kosan mot stugan, för midsommarfirande, och lite "campingliv". 3 nätter blev det i tält, och jag mådde som en prinsessa.. Nu sover jag dock hemma i min säng, någon vecka till, men om allt går i lås, drar jag upp till Kronogård med några väninnor, inom en snar framtid.. Suss gott om Ni får och kan. Må Herren vaka över oss.. Amen    

ja vilka små eller stora ord man vill!! Toppturerna har helt enkelt blivit ett gift för mig.. När jag kommit ner från en tur, är tankarna redan ute på nästa topp..   inte gör det saken sämre att jag i måndags påbörjade min SEMESTER   så nu står ryggsäcken redo nästan hela dygnet.. Det är en sådan skön frihetskänsla, att jag helt på egen hand törs ge mig ut i skogen med endast GPS, ryggsäck och vandringsstavar. Knoppen säger åt kroppen att röra på sig, och se toppflaggan vid slutmålet, är en triumf.. Att jag dessutom råkar ha tappat några kilo från kroppen, är så fantastiskt.  

Skulle det komma något annat i vägen, kan jag i stället avverka några kontroller i årets Naturpass.. Det är inte många timmar jag tänker sitta inne, om det nu inte regnar, eller haglar isbollar.. Midsommar kommer att firas i stugan med familjen, och lite överallt. Nu ska jag varvar ner med en kopp te, och planera morgondagen. Lite handel står på agendan bla. Hoppas att alla får en fin midsommar, och trots att vi nu går mot mörkare tider, ge inte upp hoppet.. Hösten är fin den också!! Må Herren hålla sin hand över oss     

var femte minut, inte ens varje timme   men även om man är ensam har tvättberget en förmåga att växa redigt högt, med lavaströmmens hastighet   så dagen har ägnats åt att försöka smälta ner tvättglaciären. Ingen ny topp-tur, med andra ord. Annars en lugn lördag, och jag hoppas på en fin söndag också. Nedräkning till semestern, så jag spottar i nävarna och laddar för sista jobbveckan.. Nu ska jag nog unna mig ett glas vin, och kikar nog lite på fotbollen.. Jag skrattar gott åt Christian Olssons referat och kommentarer   han lever fotboll, och har en förmåga att förmedla vad som händer.. om man blundar är det mycket lätt att känna det som om man vore på plats själv. Ha det gott i sommarkvällen- även om det känns som höst..  

och allt annat som legat högre på min prioriteringslista, fick det nu vara nog!!! Efter avslutad jobbvecka, och lite förberedelser, drog jag ut på en topp-tur. Denna gång till Vitberget. Kroppen har fått en rejäl genomkörare, denna tur var lite mer ansträngande än de jag hittils genomfört, men jag är glad att jag gjorde den. Väl nere vid bilen igen, stannade jag vid Storforsen.. Jösses!!! Så mycket vatten som nu, var det sannerligen inte när jag och sonen var dit för lite mer än en månad sedan. Bruset tillochmed tystade min tinnitus för en stund  jag kände dock att jag började bli lite frusen, efter vandringen, så 2 koppar kaffe senare, gick jag tillbaka till bilen, och åkte hemöver igen.. Plötsligt kliver en älg upp på vägen, och en annan kastade om vid vägkanten.. jag hann dock bromsa in, så ingen fara på taket.. Nu är ryggsäcken snart ompackad, så det är mycket möjligt att den hänger på ryggen redan i morgon.. Återkommer i ärendet..   Förra veckans äventyr, med gäddan, slutade ju lyckligt, men det kunde ha gjort annorlunda.. Den vänstra tummen har varit rejält blå, några dagar, och jag var liite orolig för blodförgiftning, de första timmarna.. gäddtänder är ju inte direkt sterila, men ingenting hände, och nu börjar den få normal färg igen.. jag har dock lärt mig att, förhoppningsvis, aldrig åka ut på fiske, utan tång och kniv igen..  Ciao    

på fiskesäsongen i vårt Paradis..    En gädda som vid vägning, uppgick till ganska precis, kilot, behagade ta spinnaren. Tyvärr hade jag, mot normala rutiner, lämnat både kniv och tång, på landbacken.   Jag hade lagt ut mjärdet, och föll för frestelsen att testa några kast, eftersom jag hade spöna i båten efter en tidigare tur med familjens yngsta medlemmar. Draget satt så illa till, att när jag skulle lossa det, fick jag närkontakt med gäddtänder, och gälkanter. Blodvite uppstod, av lite större mängd, och det var svårt att se hur stora sår det egentligen var. Naturligtvis ville jag ju inte trilla ur båten, så det var lite svårt att böja sig över relingen för att skölja av händerna.. Tur att det inte finns hajar på våra breddgrader, och framför allt inte i insjöarna, för då har jag garanterat varit omringad av dem. Tyvärr hann det droppa blod lite varstans i båten.. jag fick inte stopp på blödningen.. såg ut som om Jack Uppskäraren varit framme.. Nåja, var bara att köra iland och göra något åt saken, allt löste sig, och hela historien kommer att sluta med att gäddan hamnar i ugnen som fiskgratäng eller ugnsstekt.. VAA!!! ÄTER DU GÄDDA!!!??? Sådan skräpfisk duger väl bara åt räven!!   hojtar väl nu någon i den sena timmen, eller den tidiga, vilket ni vill.. Så kan jag också ha sagt för tjugo år sedan, men kan den fiktive torparen Bäcka-Markus äta gädda på 30-talet, kan jag definitivt göra det på 2000-talet.. Det är säkert exakt samma gener i gäddan idag, som i begynnelsen, kanske bara några små micromutationer. Min farmor gjorde ofta fiskfärs eller fiskbullar av gädda, och det var inget fel på dem.. Den nya dagen som nu börjat gry, innehåller traditionsenligt firande av nationaldagen. Inte riktig tradition dock, jag har ju numera ingen flaggstång i min ägo, och jag tror inte att mitt ex, har varken lust att hissa någon flagga, eller ens kommer ihåg att flaggan kan hissas.. nåja, det är inte min buissness längre, men liite svider det i hjärtat..  tur man är gul och blå inombords    Natten är ljus, men mina ögon lite skumma, så det är väl inte annat än att lägga sig och sova några timmar innan det är dags att kliva in i Älvsbyns vackra träkyrka och fira vårt vackra land.. Lev och må, flagga på.. Vi ses och hörs. Gå i Herrens frid   

Jag är mitt uppe livesändningen från en av orienteringens stora ögonblick, 10-mila, som går av stapeln i maj varje år. Spännande att se dramatiken, hur man hittar en kontroll mitt ute i nästan ingenstans, trots mörker och en vääldigt massa trädstammar, samt allt annat än ett matsalsgolv att springa på.. Samtidigt kikar jag lite lätt på schlagern, och håller mig uppdaterad vad som händer i övriga världen.. Annars rullar det på ungefär som vanligt, varken högt eller lågt. Dags för lite kaffe, ingen sömn denna helg, men varför ska man sova bort livet?? Det hinner jag göra sedan.. Återkommer vid tillfälle.. Tack och bock  

än slank hon dit.. men jag klarade diket!! Haha  Mörkret har åter sänkt sig över byn och dess invånare. I en svensk dramaserie, som gick för några år sedan, fanns följande: "En dag föds vi, en dag dör vi. Dagen glänser till ett ögonblick, sedan är det natt igen". Under den ljusa tiden på dygnet, och jag inte jobbar, försöker jag aktivera mig så gott det går. De senaste dagarna har jag utan skryt, varit väldigt aktiv.. I Torsdags hoppade jag på min cykel och åkte iväg på en fin tur. Jag hade GPS:en med mig, men av ren idioti och glömska, hade jag glömt kolla batterikapaciteten, vilket medförde att den lade av. När jag väl var hemma igen, laddade jag den med nya friska, nollade den och körde samma sträcka med bilen. När jag läste av färddatorn visade den 43.53 km. vilket var logiskt. Kommer att försöka göra om den färden för att få exakta avstånd och körtider. Under fredagen var jag och sonen upp till Storforsen, för att kolla vattennivån och ströva runt lite. Efter det styrde vi kosan mot stugan för att kolla isläget. Det såg väldigt lovande ut, kan nog vara helt isfritt om 7-14 dagar kanske. Lördagen har även den tillbringats utomhus och i viss del i bilen. Under sommaren finns möjligheten att bestiga ett visst antal bestämda toppar i kommunen, under "Top of Älvsbyn". Det är en form av "Naturpass" liknande det som finns för orienterare. Man införskaffar ett startkort, med all info man behöver, och besöker man minst 5 av dem, kan man delta i en utlottning av fina vinster. Detta "invigdes" med en gemensam topptur till Rackberget, och mellan 80-100 vandrare anammade utmaningen. När jag väl klättrat ner igen, agerade jag chaufför till Piteå en sväng. Dagen avslutades i stugan, där jag hjälpte pappa att koppla in sommarvattnet. Bara de timmarna mellan fredagens och lördagens besök, hade solen jobbat stenhårt med att värma ytan. Uppgiften löstes nästan utan trubbel.. Vi fick lösa upp en ispropp som hade bildats i ena änden av slangen. Dagen som nu har börjat gry, blir nog ganska lugn, men jag ska agera kyrkvärd under en mindre gudstjänst. Nu tror jag nästan jag ska lägga mig och lyssna på en ljudbok, i alla fall måste jag väl fälla ut mig en stund mellan lakanen och låta kroppen vila en smula.. och jag tror inte jag behöver GPS:en för att navigera heller.. Suss gott. Amen