är ensak, att flytta mentalt, är en annan.. Visst, det är skönt att äntligen kunna komma igång med det egna, det har jag ju hela tiden hävdat, men när insikten och verkligheten hinner ikapp en, då kan man braka ihop som ett korthus  I dag genomled jag ett bakslag av en större dignitet.. egentligen är det ju absolut inget att skylta med.. självömkan anses ibland egocentriskt, men så var det i alla fall. Under högmässan, vid nattvardsutdelandet, brast alla fördämningar, och jag var tvungen lämna kyrkorummet innan gudstjänsten var helt slut. Jag måtte ha skrämt slag på min arbetskollega, när jag storgråtandes kom in i församlingsgården.. En molande huvudvärk har jag dragits med mer eller mindre hela dagen, men den lättar väl så småningom den också..hoppas jag.

Annars fortsätter jag att försöka få ordning här hemma.. under årens lopp har jag samlat på mig böcker.. faktaböcker om mina intressen, och/men nu måste jag sålla ordentligt!! Mitt bibliotek börjar bli stort, och framför allt tungt!! Jag skulle nästan behöva en industrilokal med betonggolv.. 

2 garderober har beställts så jag har någonstans att förvara mina kläder.. I övrigt börjar jag så smått kunna överblicka sorteringen, och förhoppningsvis är alla flyttkartonger väck någorlunda snabbt.. Nu är det i alla fall dags att krypa ner i sängen, en ny vecka har inletts.. Må Herren vaka över oss.Godnatt  

och börjat en ny fas i livet.. Det känns bra att nu äntligen är den största prövningen på många år, på väg att lösa sig, och jag hoppas framtiden blir ljus.. En hel del återstår dock innan alla flyttkartonger gapar tomma, och alla småprylar är på plats, det är bara att nöta på.. Jag önskar att alla får en fortsatt bra och rolig helg.. Må Herren leda oss på våra vägar. Vi hörs   

nog var jag "där" både fysiskt och psykiskt, men jag var väl inte "på topp" om man uttrycker sig så.. God mat, och trevligt sällskap, gjorde kvällen.. Nu har jag fått nästan alla möbler flyttade, och jag har börjat försöka få lite ordning på saker och ting.. Det känns ändå ganska bra, även om jag vet att bakslagen kommer.. Tur att det finns saker inplanerade som man kan "hänga upp sig på".. Ska också bli skönt att jobba på igen.. dels för ekonomin, men också för min mentala styrka.. Hoppas också att vi inte behöver uppleva vargavinterkyla direkt, även om jag är djupt medveten om att vi befinner oss i kallhålet, och att det hipsvips är -25 till -35 grader.. Kram alla därute, och jag hoppas att 2016 blir ett bättre år för många.. Må Herren vara med oss.  

och avslutade dagen med bio, tillsammans med pojkarna.. Skönt med spontana infall ibland. Nu är i alla fall nycklarna hämtade, och nästan alla lådor packade.. Jag känner mig.. "men här kommer alla känslorna, på en och samma gång".. tror jag går på autopilot.. förvirrad och tom.. Ska kanske försöka sova, eller i alla fall vila.. Blir en vääldigt låång nattbön..

så är ett av de värsta åren i mitt liv till ända.. En ständig berg-och-dalbana som mest har gått neröver.. Finns inte många ljusglimtar att minnas tillbaka på.   En lägenhet har jag lyckats ordna, men jag har ännu inte hunnit få nycklarna.

Drottning Elizabeth av England hade ju ett av sina värsta år, för inte så jättelänge sedan, när det berömda uttrycket om "horrible year" myntades. Visserligen har jag väl inte drabbats fysiskt så hårt, inga bränder, och inga större blessyrer, men psykiskt.. inte nog med att vi slitits mellan hopp och förtvivlan i familjen, både äldre och yngre.. de sista månaderna har verkligen varit påfrestande.. och hade jag inte arbetskamrater och vänner som fångat mig när jag kraschat, vete fåglarna hur allt skulle ha slutat?

Julen har passerat ganska obemärkt förbi.. Visst, julmat och visst firande i all ära, men någon julstämning har absolut inte infunnit sig.. Ett stort sällskap samlades i församlingsgården och firade julafton efter julbönen, med mat, ringdans runt granen och besök av tomten.. Mycket trevligt   och efter att jag stökat undan det sista, åkte jag ner till föräldrahemmet, för att äta ett litet sent julbord, och umgås med delar av familjen. Resten av helgen har jag tillbringat i kyrkan, och i huset, packandes resten av mitt "nya" liv.

Jag kan verkligen bara hoppas att 2016 ska bli ett "bra" år, hur man nu ska definiera det.. naturligtvis ligger det ju hos var och en att få det så bra det bara går.. men med situationen både inom och utom landets gränser, får man försöka navigera och undvika de värsta grynnorna.. Må Herren ge oss styrka..  

började igår kl.16.00.   Musikhjälpen som sänds dygnet runt under en vecka, uppmärksammar en undanskymd humanitär katastrof. Genom åren har man samlat in pengar för att kunna stoppa spridningen av malaria och HIV, flickor ska kunna få gå i skolan, och alla flickor ska få överleva sin graviditet mm. Jag skulle vilja vara vaken konstant hela veckan, med öronsnäckan i örat..  tyvärr går det inte, eftersom man förväntas vara fysiskt närvarande i vissa situationer, men jag kan lova att dammsugningen kommer att gå som en dans på jobbet..  

En annan höjdpunkt är julspelet som frivilliga och personal ur Älvsby församling framför varje år för skolorna i Älvsbyn. En enkel dramatisering om Jesu födelse. Uppbyggande av "scen" och genrep under måndagen, och föreställningar under tisdagen.

Årets första, men inte sista, julbord har avnjutits. Rosfors herrgård levererade som vanligt  men man blir törstig efteråt, ungefär som när man ätit surströmming..

Gå i Herrens frid. En ny vecka väntar, oavsett vi vill eller ej..   

och man bör dricka en viss mängd vatten varje dag.. men de sista dagarna har jag undrat om man kan bli uttorkad pga. av tårarna ständigt rinner!! Det spelar ingen roll hur positiv jag än försöker vara, kämpar och biter ihop.. Jag är en brinnande stubintråd, med mer eller mindre, ständig spänningshuvudvärk. Häromdagen jämförde jag mig med ett avsnitt i en av Narnia-böckerna, där Eustace förvandlades till en drake. Varje gång han drog sig till minnes alla elakheter han gjort sig skyldig till under åren, men som han senare ångrade, lossnade drakfjällen och hans hårda hudlager blev mjukare.. Till sist hade alla skal han byggt upp under åren, avskalade och längst in fanns den "riktiga" Eustace.. Varje gång mina tårar faller, vilket är i princip varje dag, undrar jag om MINA skal faller..?? Jag måste ha byggt upp en massa lager, under hela mitt drygt 40-åriga liv.. Jag säger absolut inte att jag är felfri.. jag kan vara en riktig bitch, när jag är på det humöret, och jag har garanterat sårat så många människor genom åren att jag egentligen inte förtjänar den allra minsta sympati, för hur jag mår just nu, men..

Tårarna rinner, jag kan inte hejda dem.. jag är instabil som en vulkan, och jag som normalt älskar denna tiden på året, struntar i allt!! Inte en enda julstjärna eller någonting finns framplockat, jag har inte ens ställt ut sälen eller någonting annat på bron!! Jag gör det inte senare heller!! Detta är inte mitt hem längre, jag bara väntar på att gå för gott, kan dock inte göra det ännu.. allt är inte i hamn, men jag hoppas innerligt och ber av hela mitt väsen. att allt ordnar sig inom en väldigt snar framtid..

Det blev kyrkobesök, och marknad idag. Visserligen hade jag ställt klockan i morse, och funderade på att stiga upp, och fara till skogs, men efter lite messande med systern, kröp jag ner i sängen igen, och somnade om nästan på en gång.. Efter högmässan plockade jag upp min son, och så rullade vi mot Öjebyn. Nog var det fint på marknaden, och ungefär samma utbud som tidigare. En förpackning med rullrån, och 2 påsar mjukkaka, plus lite annat hembakt fika köpte jag, men i övrigt så har jag inte det minsta längtan till jul, i alla fall, inte just nu.. Jag hoppas dock att den infinner sig..för allas skull, annars skulle jag lika gärna kunna vara helt för mig själv, med stearinljus och braskamin på julaftonen.. Kommande helg plockar jag nog i alla fall fram adventsljusstaken och kanske också ett datumljus.. Stearinljus får man aldrig för mycket av.. Annars får vi se vad vecka har att erbjuda.. Kram